Vilket trevligt paket som precis kom; försenade julkappar från våra goda vänner i Österrike. Makens klappar kluckade och mina doftade sött och gott... Paketet skickades bland annat av en vän som tillhör bergräddningen i Österrike. Denne man lockade mig upp på alltför höga höjder medelst choklad och långa rep i somras. När jag helt sonika satte mig ned på väg upp mot en topp, stannade han och frågade lugnt:
-Vad gör du?
-Inget särskilt. Jag ska nog stanna här. För alltid.
-Inte då!
Sen tvingades jag i en säkerhetssele och halades mer eller mindre upp på berget. Där åt jag choklad och var ganska hygglig mot de andra, trots min rädsla.
Ikväll behöver jag bara guppa lite på soffkanten när jag äter min choklad. Känns bra. Mycket bra faktiskt.
No comments:
Post a Comment